Read on Twitter
Den 10:e januari kommer att vara en sorgens dag och den nya pandemilagen är en principiell styggelse.
Låt mig förklara varför.
Låt mig förklara varför.
Först och främst ska jag vara tydlig med att jag inte hör till den gruppen människor som slentrianmässigt använder ordet populism i negativ bemärkelse. Det finns bra populism.
Om människor upplever att något är problematiskt och det finns faktisk grund för denna uppfattning, ...
Om människor upplever att något är problematiskt och det finns faktisk grund för denna uppfattning, ...
... är det god populism att appellera känslomässigt till detta med ambition att vinna politisk makt. Givetvis förutsätter det att man, när man vunnit denna makt (i ett demokratiskt val) också adresserar sagda problem. Politik utan populism är teknokrati. Eller värre; elitism.
En pandemilag, däremot, är, i likhet med Sverigedemokraternas politik, dålig populism. Det är populism därför att den adresserar något som många upplever som ett problem, men det är den dåliga varianten eftersom det är uppfattning utan grund.
Man skulle kunna tro att vi helt saknar lagstiftning som åsyftar denna typ av situation, vilket alltså inte är fallet, men däremot är den anpassad för att inte innebära för stort intrång i vår demokrati.
Dels för att demokrati är ett egenvärde men också för att inom smittskydd är en grundläggande princip att du kommer längre med morot än med piska och för att ett effektivt smittskydd bygger på ömsesidig tillit, och då inte minst tillit till människors agens.
Det finns heller ingen politisk vinst att kamma hem. Visst, oppositionen, primärt den blå-bruna, har i vanlig ordning ropat efter hårdare tag även i pandemiärenden, men mest som en pose eftersom de inte, i alla fall inte direkt, kommer att få glädjen att nyttja denna lag.
Givet de extraordinära befogenheter som lagen ger kommer deras redan påbörjade protester att öka; och det med all rätt.
Det mandat som lagen ger är inte något som efterfrågas inom traditionellt smittskydd, eftersom evidensen inte indikerar att det behövs och det är dessutom ...
Det mandat som lagen ger är inte något som efterfrågas inom traditionellt smittskydd, eftersom evidensen inte indikerar att det behövs och det är dessutom ...
... ett helt oprövat fenomen fram till dess att den globala demokratiska inspiratören Kina tillämpade anmärkningsvärt ”bestämda” åtgärder i pandemins början. Till och med Professor Lockdown själv, Neil Ferguson, konstaterar detta, men till skillnad från mig ...
... verkar han inte anse det vara ett problem. https://unherd.com/thepost/neil-ferguson-interview-china-changed-what-was-possible/
Det som verkligen ger mig rysningar är dock tanken på den standard denna lag kan komma att sätta. Pandemier är bara en av de många kriser som kan inträffa och utöver det så råder det inte alltid konsensus kring vad en kris faktiskt är.
De blå-bruna vill ha hårdare tag mot gängbrottsligheten. Är det en kris värdig ett undantagstillstånd? Jag tycker inte det, men där skiljer jag mig från Sverigedemokraterna, som vill skicka in militär i förorten.
Det finns med andra ord en dimension av att det värsta med den här lagen är de möjligheter som öppnas upp för andra, mindre demokratiskt engagerade, på sikt.
Vill man läsa mer om varför det här inte är en bra lag så tycker jag att man kan börja här. 
https://www.dagensjuridik.se/debatt/forslaget-till-ny-covid-19-lag-bor-forpassas-till-historiens-skraphog/
https://www.dagensjuridik.se/debatt/forslaget-till-ny-covid-19-lag-bor-forpassas-till-historiens-skraphog/
